Nätverket för Studie- och språkverkstäder firade tio-årsjubileum 13-15 november 2013 genom en tredagarskonferens i Studenternas hus på Frescati-området, Stockholms universitet. Representanter från de flesta svenska lärosäten deltog, och även en delegation från Norge och Finland.
Flera av de mer väletablerade verkstäderna delgav sina erfarenheter från sina respektive verksamheter, och ett antal forskare presenterade resultat från olika studier av betydelse för studenters lärande, läsande och skrivande. Här följer några kortfattade anteckningar.
* * *
Universiteten är i hög utsträckning parallellspråkiga med undervisning på svenska och många texter på engelska. Studenter med svenska som förstaspråk har en allmänt sett mycket bra engelsk språkförståelse – vi behöver inte oroa oss för att föreläsningar på engelska inte skulle bli förstådda, men studenterna kan behöva hjälp med att kontextualisera begrepp och textinnehåll eftersom de har mindre engelskt ordförråd – det gör att deras bearbetningstid är längre vid inläsning av texter på engelska. Lärare kan behöva hjälpa till med ”översättning” av centrala begrepp och termer vilka kan vara olika inom den germanska traditionen (varur svenska ofta hämtar sin terminologi) jämfört med den latinska traditionen (eng.).
Studenter inom tekniska utbildningar har ofta annan lässtrategi jämfört med studenter inom hum/sam.
Vi behöver fundera på vilka stilkrav vi ställer på nybörjarstudenter. Få lärare förväntar sig att nybörjarstudenter klarar av att göra kritiska och analytiska läsningar av texter från start – det är en förmåga som de ska träna upp under utbildningen. Samtidigt är kritisk analytisk läsförmåga en förutsättning för att kunna skriva kritiskt och analytiskt. (Du är själv den första läsaren av din egen text.) Vi behöver fundera på vad som bör vara en grundläggande textkompetens inom akademisk utbildning.
Att bli en god skribent kräver:
- Viss fallenhet
- Teori
- Kunskap om ämnet
- Kunskap om texter
- Kunskap om skrivprocess
- Metaspråk om text och skrivande
- Övning
Är argumentationsanalys en lämplig metod för att träna kritisk och analytiskt läsande (och skrivande)?
Skrivande är ingen enkelt överförbar generell kompetens. Skrivande är alltid situerat/kontextbundet. Akademiskt skrivande är förhållandevis väldefinierat, men vad med arbetslivets skrivande? Hur ska vi svara upp mot kunskaps- och färdighetsmålsättningar riktade mot arbetslivets skrivande – ”anställningsbarhet”?
Frågan om Plagiering är inte så enkel som att vi bara ska få studenter att veta att det är fel att kopiera andras texter och att använda referenssystem, veta skillnad på citat och referat. Att skriva vetenskapligt innebär t.ex en förståelse för vissa ”kognitiva domäner”, vad vi känner till som etablerad kunskap inom vårt fält och vad som är ny kunskap. Hur och vad som refereras; har en framskjuten plats i texten, hur den egna rösten integreras med ett citat t. ex mm. – hur ska en ny student veta det?
Det finns olika typer av plagiering, ofta är det den enkla att åtgärda/undvika som hamnar i disciplinnämnder oa, medan det finns en stor pedagogisk uppgift att komma till rätta med plagiering som ett vidare problem inom studenters textkompetens.
(Definitioner på lärosätens webbsidor om vad plagiering innebär är ofta plagierade från andra lärosäten… 
)
Larmen i media om studenters bristande skrivförmåga ska tas med en nypa salt och fokuserar ofta fel saker – kritiken riktar ofta in sig på en ytnivå. Det är ingen katastrof att vissa ord är felstavade/felkonstruerade, det som är allvarligare är att studenter brister i att uttrycka ett kritiskt tänkande i text.